Don´t cry because it´s over
En termin går fort. Men på den tiden hinner man bygga upp ett liv.
Och jag byggde upp ett liv i Sydney som jag älskade. Och att lämna det var riktigt jobbigt. Att lämna platsen och människorna. Det jobbigaste av allt är att veta att även om jag någon gång i framtiden kommer tillbaka kommer det aldrig att bli som det var.
Jag älskade min vardag i Sydney. Jag kände mig verkligen som hemma där.
Jag kom tillbaka till Sverige lite annorlunda. Man förändras av att vara iväg ett tag. Och jag känner att jag förändrats på ett positivt sätt. Jag har utvecklats och förändrats. Något som mina vänner lade märke till vilket jag tycker är kul.
Jag måste erkänna att även om det är super mysigt att vara hemma över jul, träffa familj och vänner osv så är det samtidigt jobbigt att vara hemma. Jag saknar Sydney och mitt liv jag hade där jättemycket. Fick jag erbjudandet att åka tillbaka skulle jag göra det på två röda. Jag har svårt att förstå, inse och acceptera att min tid i Sydney är över. Det gör faktiskt för ont att göra det. Jag går runt och känner mig känslosam och har en klump i magen.
Jag var med om samma sak när jag kom hem från USA. Så jag vet att det går över med tiden. Men innan det gör det så är det riktigt jobbigt. Men jag får ge det tid och att hålla mig sysselsatt hjälper.
Trots den jobbiga övergången jag befinner mig i nu så är jag så otroligt tacksam över att jag fick chansen att tillbringa en termin i Sydney. Det var en helt underbar upplevelse och erfarenhet och det kommer föralltid att vara ett helt fantastiskt minne. Jag fick se så många fantastiska platser, träffa underbara människor och uppleva så mycket. Sydney kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Det här citatet älskar jag och det är såhär jag försöker tänka.
Detta blir mitt sista inlägg tror jag. TACK för att ni har följt och läst min blogg under mitt äventyr i Sydney.
Gott nytt år!
